Klubbhistorik 

Carlskrona Jiujitsuklubb som förening uppkom i och med det första styrelsemötet 1975-09-11 i Lyckeby (hemma hos Benny Dahlkvist, klubbens grundare och vid detta tillfälle graderad till 2:a Dan svart bälte) och är tillsammans med Karlskrona Judoklubb en av stadens äldsta budoföreningar. ”Karlskrona Jiujitsuklubb” kom också att bli det officiella klubbnamnet till och med styrelsemötet 1976-01-04 då styrelsen istället antog ”Jiujitsuklubben Juro-jin” som

klubbnamn. Skälet till detta namnbyte var att RF (Riksidrottsförbundet) och SGF (Svenska gymnastikförbundet) inte kunde godkänna det gamla namnet då det var alltför likt Karlskrona Judoklubb i förkortningen.

 Vid klubbens första officiella årsmöte fick klubben sitt nuvarande namn ”Fuji – Carlskrona Jiujitsu Klubb”.

 Som kuriosa kan tilläggas att terminsavgiften 1975 var endast 75 kr.

Under klubben första fyra år (75-79) bedrevs träningen i inte mindre än fem olika lokaler:

Ø      Saltöskolans gymnastiksal där träningen fick bedrivas utan matta, vilket fick eleverna att snabbt inse vikten av god fallteknik. 

Ø  Rosenfeldtskolans gymnastiksal där vi genom kommunens försorg fick möjlighet att dela matta med judoklubben. Avsaknaden av ”egen dojo” medförde emellertid att mattan fick läggas ut på golvet inför varje träning för att efter avslutat träningspass åter staplas i ett hörn av lokalen. 

Ø  Chapmanskolans gymnastiksal (gamla kvarteret Lindbladh) var precis som ovan, slit och släp med mattan, fram och tillbaka. 

Ø  Idrottshallen användes samtidigt med Chapmanskolan. 

Ø  1979 blev ett genombrottsår för klubben då vi äntligen lyckades hitta en egen lokal på Bredgatan 14 med ett fördelaktigt centralt läge. Lokalen helrenoverades och en egen matta (ca 100 kvadratmeter) införskaffades. Den röda mattan blev vi sponsrade av kommunen. Lokalen som tidigare var en likkistefabrik blev en fräsch dojo för vår förening, innehållande två separata omklädningsrum med dusch och toalett, en läskautomat, kontorsdel för instruktörer och aspiranter samt en ”kafédel” med sittplats för 25-30 besökare.

1990 var det åter dags för en uppfräschning av den då väl intränade lokalen. Kontoret revs och fick ge plats för öppen yta som fortfarande fungerar som kontorsdel, med en öppen mottagningsdisk. Läskautomaten hade gjort sitt och kastades ut. Istället byggdes en ”bardisk” med läskkyl och möjlighet till enklare matlagning.

De bärande stolpar som löper genom hela lokalen hade tidigare upplevts som fula och mest i vägen. En idé föddes under renoveringens gång om att kunna få bort den fula gula färgen som täckte dessa. Det visade sig emellertid vara en arbetsuppgift värre än vi kunnat föreställa oss. Det var nog en och annan som trodde att arbetet med detta aldrig skulle bli färdigt då det visade sig vara åtskilliga lager färg att ta bort. Nämnas kan att allt från el-hyvlar, vinkelslipar, handskrapor och knivar, ja i stort sett alla tillgängliga (och tänkbara verktyg) kom att användas för denna uppgift. Resultatet blev i slutänden lyckat och den trärena ytan lackades samtidigt som den övriga väggytan fick ljusa och fräscha färger. Den färdiga produkten var mer eller mindre en helt ny dojo.